Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
TISliE.
tillåter, och redan deraf uppkommer en mera komisk ton. Men
alla det tyska dramats utsväfningar vunno ej hos oss
burskap: dramat låg icke i yrkesskådespelares händer, utan
styckena skrefvos och deras utförande leddes af de andliga
och de lärda, hvilka hade sig ungdomens uppfostran
anförtrodd. Deraf betingades en mindre okysk och mera
se-dolärande ton, än den, som rådde på tyska banan. De
ringa sceniska hjelpmedlen gjorde icke möjligt att använda
några prunk- och prakt-scener. Men å andra sidan
tillegnade vi oss icke heller den större formfulländning, som
utmärkte tyska dramat; på ett undantag när gå alla våra
dramer i de gamla fotspåren, om än ett och annat i lif
och rörlighet öfvergår de äldre.
Så tyckes vårt drama visa, att med protestantismens
fullständiga seger efter Sigismunds fördrifvande det
allt-uppslukande teologiska intresset börjat gifva rum äfven
åt andra intressen. Det undertryckta skönhetsbehofvet
fick luft och sökte tillfredsställelse äfven utom kyrkan.
Detta står onekligen i sammanhang med en stigande
bildning, framför allt med språkstudiet och en allmännare
bekantskap med antiken.
Det första stycke vi påträffa under 17:de århundradet
— med undantag af Josephi och Davidhz historier, hvilka
genom sin liela ton tillhöra det förra tidehvarfvet —
behandlar ett från antiken lånadt ämne och är det, som
tydligast af alla visar inflytandet utifrån. Det har till
titel: "En Iwstig Comoedia vidh nampn Tisbe,"
och blef 1862 funnet i en antiqvarisk bokhandel i
Stockholm af Hr C. Eichhorn samt är af honom utgifvet
under titel: "En lustigh Comædia vidh nampn Tisbe
af Magnus Olai Asteropherus från Arboga. Efter
den enda kända handskriften utgifven af C.
Eichhorn. Upsala 1863. I handskriften står antecknadt,
att det uppförts i Arboga 1610, i Carlstad 1615 och i
Upsala 1626; och troligen var det samma "Tisbe" som uppför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
