Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mina barndomsvänner. Utkast af Pehr Thomasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upplyste firmamentet. Vi beslöto att väga ett sista försök,
som kröntes med den glädjande framgången att vi funno
Gustaf i ett tätt busksnår, gråtande och skälfvande som ett
darrande asplöf.
Nu var väl den ena olyckan afhjelpt, meri den
hufvud-sakliga stod qvar, ty utan faren vågade vi icke att komma
hem. Vi beslöto således att tillbringa natten i skogen,
hvil-ket Gustaf gerna medgaf, emedan han var rädd för alt van*
dra hem i mörkret. Som vi hade långt till vårt
konstmuseum, kröpo vi i skygd under en större hall och bäddade
oss ner i lort bok-löf. Knappt hade vi lagt oss till ro,
förrän åskan skrällde till, så att bergens grundvalar skälfde.
Det är herrligt och Ijuft att sitta i skogen en mörk
natt, när åskan sakta mullrar och täta blixtar såsom
bengaliska eldar fladdra mellan träden; men det är förfärligt och
hemskt, när thordönet dundrar slag på slag, när stormen
ryter och regnet svallar som strida bäckar, när himmelen liksom
remnar, och Guds röst i knall på knall talar förebråelsens ord
till menniskan. Det var derföre icke underligt, om våra
späda lemmar darrade, ly detta var en af de förfärligaste
ask-nätter, som någon visste att omtala. Gustaf var alldeles
förstenad af fasa; men Johan och jag läste oupphörligt Fader
vår, förvissade om att ”den, som kan rått läsa det, har
ingenting att frukta af hvarken f-n eller trollen”.
Efter denna stormande natt, som aldrig går"fir mitt
minne, blef det en vacker morgon. Vi blefvo snart upphittade
af uppskickade och vederbörligen transporterade till byn, der
den rika frun svimmade af glädje öfver att sluta den
förlorade sonen i sin famn.. Afven Johan och jag blefvo
emot-tagna med verklig glädje i hemmet.
Sedan förtjusningsfebern hade hunnit något lägga sig,
fingo vi veta: att fåren voro intagna hos en af grannarna
samt att den ”rika frun” anställt ordentlig skallgång efter
»in son, som hon beskyllde de eländiga bondgossarna för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
