- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1854 /
102

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kortleken. Berättelse af R....n

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förstånd, kunskaper, talanger, men mig felades kraft att, i
de åtskilliga länder jag besökt, undandraga mig förföriskt
sällskap, mod och styrka att undvika blifva offer för den
starkaste, men uslaste af alla passioner . . . och hade jag
blott sjelf varit enda offret, då hade öde och lif kunnat
fördragas. Men den arma flickan, nu er hustru, barn till en
kär anförvandt, som döende lemnade henne till min
faders-vård, blef äfven förstörd, ruinerad. Förskräcks ej vid dessa
ord: Rachel är ren som en ljusets cngel; jag talar blott om
hennes förmögenhet, hvilken jag, jemte min egen, till en
del borlspelat. Jag har väl icke gjort henne helt’ och hållet
arflös, men lefde beständigt i ångest och fruktan, att det
kunde inträffa. Nu är hon er, och jag har ingenting mera
att frukta; hon är räddad, och jag vet, att hon med er
blir lika lycklig, som ni med henne. . . . Men tro icke, min
gode Ivar, all jag varit i förlägenhet om en man för
Rachel! Flera män af anseende och förmögenhet ha friat
till henne, män, hvilka måagen flicka, mången mor, skulle
ansett för högst önskansvärda. Men jag fastholl mig vid
tanken, alt om jag än bortspelat större delen af hennes
stora förmögenhet, skulle hon dock aldrig falla som ett
skönhetens offer i händerna på en rik vällusting eller en
brutal man, ehuru hög än hans rang och rikedom måtte
vara. Jag kände fullkomligt Rachels hjerta, och visste hvad
som uteslutande kunde göra henne lycklig. I er, min käre
son, fann jag hvad jag sökte, och mitt verk är fullbordadt.
Blott ett har jag att till er öfverlemna.”

Vid dessa ord framtog han fodralet, i hvilket hans
kort förvarades.

nSer ni dessa kort? de ha varit mitt förderf, min
förbannelse. . . . Men nej, det vore dåraktigt alt säga, — min
egen svaghet har varit milt förderf. Korten voro blott
medvetslösa redskap i min hand, och lika skuldfria som dolken
eller pistolen i mördarens. Men de äro dock farliga verk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:13:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1854/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free