Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Skolmamsell, berättelse af Joh. Jolin (med lithografi) - 6. ”Sibyllan”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Låt mig vara ensam — några minuter — med denna
Pythia. Jag vill ensam höra framtidens domslut.»
Det låg någonting så feberaktigt i Rolfs ord, hans ögon
strålade i öfvernaturlig glans, man visste ej hur man skulle
tyda hans begäran.
»Han har blifvit betagen i hexan!» skrattade Uno.
»Gå, gå!» ropade Rolf nästan bönfallande.
»Vi ska väl foga oss efter svärmarens önskningar,»»
utbrast Skoglar, »annars komma vi ingenstans med det
brus-hufvudet. Kom go’ vänner och hjelp mej att gå genom
lyckta dörrar, jag måste in till min sköna Magdalena.»
Man följde, under skrattsalfvor och gratulationer till
Sibyllan öfver hennes nya eröfring, Skoglar in till Adalgisa.
Rolf reglade dörren efter den stojande skaran.
Han gick med korslagda armar och med beslutsamma
blickar fram mot ziguenerskan.
»Känner ni inte igen mig; är det ingenting i mina
drag som erinrar om en gammal bekant?» — Rolf fixerade
henne skarpt.
»Nej, min bästa herre, jag minnes mig aldrig ha sett er förr.»
»Jag begär inte att ni skall lyssna till naturens röst, lyssna
endast till minnets. Har ni glömt den lille gossen Rolf?»
En hastig blekhet flög öfver den tillfrågades ansigte,
men den var om ett ögonblick spårlöst försvunnen.
»Nej, min unga herre, jag har aldrig kännt någon med
det namnet.»
Rolf sökte samla alla sina af ruset förströdda tankar i
en euda brännpunkt.
»Säg mig, nyttjar ni ännu smink, min nådiga?»
Återigen flög ett moln af oro öfver qvinnans ansigte.
»Min hy har aldrig behöft några hjelptrupper», svarade
hon spotskt.
Men Rolf hade oförmärkt doppat snibben af sin
näsduk i vattenglaset; han närmade sig bordet och kortlekarna
och tvingade sig till ett småleende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
