Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medaljonger af under året 1865 bortgångna personligheter af Orvar Odd (med 4 porträtter) - Magnus Jacob Crusenstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom sig, att allt detta var icke fullkomligt rent spel,
desto högre måste han stämma tonerna för att för
verl-den om möjligt dölja sin innersta hemlighet och för att
med klangens storhet betäcka öfvertygelsens skröplighet.
Mer än en tvetydig politisk författares bombastiskt
Öf-verspända stil fioner sin förklaring just i förhållanden
som detta.
Yi hafva yttrat det föregående utan alla omsvep
der-för att vi hålla före att det icke för ofta kan framhållas,
hurusom en fast vilja och politisk tro äfven utan all
apparat af storartad vältalighet slutligen vinner, emedan
vältaligheten utan motsvarande tro på sin sak i
lyckligaste fall verkar för ögonblicket, men i sig innebär intet
kraftigt frö; vi hafva gjort det så mycket mera otvunget,
som vi alltid tillhört dem, hvilka finna skäl att litet mera
nogräknadt mönstra sina bundsförvandter och som hylla
den satsen, att det icke a lt är guld, som glimmar. För
Öfrigt skola vi vara de första att skilja mellan C
rusenstolpe politikern och Crusenstolpe menniskan. Han egde
i hela sin personlighet någonting i hög grad bestickande,
lians sällskap var det augenämaste, och man märkte lätt,
att mycket, som man hos denne man icke kunde gilla,
måste mindre härröra från brist på hjerta och känsla, än
från vissa förvända föreställningar och sällsamma begrepp.
Crusenstolpe var snarare allt för mycket
känslomenni-6ka, äfven i god mening; vid en närmare bekantskap med
honom, upptäckte man genast, att man här hade för sig
en vulkanisk, lidelsefull natur, nyckfull och oberäknelig
som alla sådana, men af hvilken mau just derför
ock-på borde vara beredd på allt annat än det vanliga och
normala. Man tillgaf honom derför såsom en
undan-tagsmenniska, såsom ”fenomen”, mycket som hos en
jemn, lugn, beräknande natur skulle varit oförlåtligt, och
Svea. 1866. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
