Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medaljonger af under året 1865 bortgångna personligheter af Orvar Odd (med 4 porträtter) - Bernhard Elis Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sånggudinnan, det var morgonrodnan sjelf, den
”rosen-fingrade Eos”.
Det är ovedersägligt, synes oss, att den egenskap,
som mest karakteriserar Malmströms diktkonst, är just
dess skärhet, språkets skärhet och renhet, (vi taga härvid
icke i betraktande några sådana tillfälliga oegentligheter,
som kunna påvisas hos hvarje skald), tankarnas skärhet,
känslans, och det märkliga är, att med afseende härpå
framstod hans skaldskap genast såsom ett fulländadt och
afslutadt resultat. Han trädde upp som en mästare nästan
utan några forutgångna lärlings-år, under det att de flesta
andra skalder hafva att genomgå flera eller färre
utvecklingsstadier, och den typiska skönheten hos hans sångmö
var icke blommans, som alltmer utvecklar sig, eller
jungfruns, som mognar, utan såsom den från bildhuggarens
hand en gång för alla färdiga marmorstoden från det
ögonblick den aftäckes. En fråga för sig är, huruvida icke
vår poetiska litteratur skulle baft skäl till ännu större
belåtenhet, i fall Malmström börjat litet mindre
fullkomligt, men deremot i stället efterhand utvecklat sig utöfver
den punkt, som nu for honom blef både begynnelsen och
ändan, men visst är, att de förtjenster, som utmärka hans
poesi, sådan den nu engång befinnes, äro icke blott
tillräckligt ”klassiska”, utan äfven tillräckligt sanna, för att
alltid försäkra honom om en utmärkt plats bland moderna
svenska diktare. Det är litteraturens rikedom, att hafva
representanter för alla goda genrer, och det morgonklara,
skyfria, azurblåa i dikten skulle icke kunna bättre
representeras, än genom Bernhard Elis Malmström.
Det fanns for öfrigt hos denna skald en manlig själ,
äfvensom värma utan sentimentalitet, måhända mera värma,
än hans poesi i allmänhet forråder. Understundom röjdes
den dock tillräckligt för ett uppmärksammare psykologiskt
aktpågifvande, ehuru den då gema förekom koncentrerad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
