Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drömmerskan på Johan Henrik Kellgrens graf. Berättelse af Marie Sophie Schwartz (med 2:ne illustrationer af C. S. Hallbeck)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förverkliga, nemligen att göra mig till grefvinna.
Anledningen till denna barnsliga åstundan var grefve **hjelm,
som visade sig särdeles enträgen i sin uppmärksamhet och
egnade mig en hyllning, som utgick från en djupare känsla
än den mina vanliga tillbedjare egnade mig. Grefven var
vacker, artig, ridderlig och hade ett gammalt namn, som
gjorde intryck på min fasters fåfänga.
Under Johans frånvaro hade grefven för mig varit
en förströelse. Jag saknade mod att afsäga mig hans
hyllning och gaf derigenom anledning till den förmodan,
att jag icke upptog den illa.
Yid Johans återkomst blef min glädje så stor, att allt
annat förglömdes. — Grefven var såsom hade han icke
funnits, och han böijade misstänka, att han icke var den,
som stod främst i min ynnest. Faster fick stor anledning
till oros då hon nu föll på den tanken, att det möjligen
kunde vara någonting mera än bamdomsvänskap, som fäste
mig vid Johan. Hon var likväl icke sinnad att uppoffra
sina äregiriga planer, och hon skulle bestämdt förbjudit
Johan att besöka oss, så framt icke hennes man satt sig
deremot.
Fåfanga qvinnor äro vanligtvis intriganta, och ehuru
min faster icke hade några utmärkta själsgåfvor, egde hon
likväl förmågan att, när så erfordrades, spinna ihop en
liten intrig föy befrämjandet af sina önskningar. Hon höll
också god min, visade sig vänlig emot Johan, men
lem-nade honom och mig så fa tillfallen som möjligt att vara
tillsammans. Då hon och grefven talade med mig om
Johan, framställde de honom såsom en kall
förståndsmen-niska. Hon brukade yttra:
— Ifall Johan Kellgren någon gång kommer att fasta
sitt hjerta vid en qvinna, skall kärleken likväl alltid spela
en underordnad roll i hans lif. Han är född till bokmal,
Svea, J867. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
