Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drömmerskan på Johan Henrik Kellgrens graf. Berättelse af Marie Sophie Schwartz (med 2:ne illustrationer af C. S. Hallbeck)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och af hjertat beklagar jag den, som faster sig vid honom;
hon kommer allt att få många bittra stunder. Derpå suckade
faster.
Talade hon åter om grefven, så berömde hon honom
och sade, att det syntes huru högt han älskade mig.
Denna taktik gjorde önskad verkan. Jag började finna
Johans väsende kallt; detta, i förening med att faster på
allt vis hindrade oss att få utbyta tankar, förvandlade min
känsla från svärmisk entusiasm till en orolig och
misstänksam passion. Då jag i mitt hem icke kunde tala vid
Johan och af honom höra, att jag allt fortfarande var
älskad, beslöt jag att möta honom ute, för att gifva honom
del af de tvifvel på hans tillgifvenhet, som uppstått i min
själ. Jag skref några rader och bad honom möta mig då
jag en dag företog en promenad. Det första han då
yttrade var:
— Bertha, detta möte plågar mig, och du måste afstå
ifrån att sålunda träffa mig.
— Afstå, utropade jag häftigt; det vill säga, du
önskar, det jag skall försaka att få tala vid dig. Johan,
Johan, faster har rätt, då hon säger, att du icke förmår
älska. Om du det gjorde, skulle du vara den första att
begära ett möte med mig.
Jag var djupt sårad af hans ord och fardig att
utbrista i gråt.
Johan såg på mig med en blick, som uttryckte så
mycken kärlek, att den borde hafva hämmat mina tårar.
— Om jag icke älskade dig så heligt, som jag gör,
sade han, skulle jag icke underkasta mig att icke få vexla
några kärleksfulla ord med dig. Nu gör jag det derföre,
att jag icke vill köpa denna lycka på bekostnad af ditt
rykte. Jag vill icke vara lycklig, då du, för att bereda
mig min sällhet, tvingas att afvika från sanningens väg.
— Rykte, sanning! utropade jag> som icke kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
