Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drömmerskan på Johan Henrik Kellgrens graf. Berättelse af Marie Sophie Schwartz (med 2:ne illustrationer af C. S. Hallbeck)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fatta hans tankegång. Huru kan du i detta ögonblick
hafva sinne derfor?
— Säg snarare, huru skulle jag nu glömma något
häraf, då det handlar om dig, som är mig kärare än min
egen ära.
— Ja, du kan verkligen tänka derpå, emedan du icke
förstår att älska, eljest skulle det reta dig, att faster gör
allt för att hindra oss från att få vara tillsamman.
— Hvem säger dig, att jag icke lider deraf, inföll
Johan; min Bertha, aldrig skall något lidande förmå mig
att locka dig från hvad som är sannt och rätt. Heldre må
vi skiljas.
— Johan, du är afskyvärdt kall, stammade jag,
uppretad af hans lugn.
— Om jag förefaller dig sådan, min älskade, så sök
orsaken deruti, att det på mig gjort ett pinsamt intryck,
att du skall behöfVa anlita smygvägar för att träffa mig.
Det kan ju hända, att du en gång upphör att vara sann
äfven inför mig, ifall du vänjer dig vid förställning.
Jag förstod icke det högsinta i hans handlingssätt,
jag såg deruti endast en bekräftelse på fasters och grefvens
ord, att han icke kunde älska. — Johans tal, dikteradt af
den renaste sedliga känsla, sårade mig. Mitt svar blef
kort och kallt, och då vi skiljdes, var jag missnöjd in i
hjertat.
Vid vår port mötte jag grefve Arvid **hjelm. Han
sade mig tusen vackra saker och visade mig en så öm
uppmärksamhet, att den bjert stack af emot Johans allvarliga
föreställningar. Om jag gått att möta grefven, huru
tacksam skulle han icke hafva varit. — Allt nog, jag fick den
olycksaliga idéen att vilja väcka Johans svartsjuka och drifva
det derhän, att han skulle bönfalla om ett dylikt möte, som
han nu ogillat att jag gifvit honom.
Någon tid förflöt. Faster märkte, att jag sysselsatte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
