Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jönköping för omkring sextio år sedan. Sändebref till Georg Scheutz af Onkel Adam. Med en vy af Jönköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var ett ”hvarfore” uttöjdt till det sista andedraget och
obe-svaradt.
Den goda gumman kunde ej teckna — kunde ej välja
färger — det saknades allt utom den tanken: ”jag måste
arbeta, jag måste offra, jag måste försona" Så tillkom
detta antipendium — så vida sagan sagt sannt.
Men begge dessa föreställningar: den uppvaknades
sista ensamma kamp för lifvet och denna karrikatur, som
prydde helgedomen, uppväckte tillsammans de känslor, der
det rysliga och det löjliga, lika tvenne mötande vågor
upptornade sig till en enda brottvåg, som förstörde hvarje klar
och ren känsla. För att få vara ostörd måste man se åt
golfvet.
För sextio år sedan — det vill säga, inom den
politiska och sociala verlden något när motsvarande kolperioden
för den geologiska tidräkningen, funnos ett par
mennisko-slag, som numera äro utdöda, lika säkert som anaploterium
och dylika underdjur, hvilka lefde i grannskapet af
kolperiodens ormbunkskogar. Dessa tvenne slag voro Originaler
och Samlare.
Det var en tid för verkliga originaler — menniskor,
som rigtigt slogo sig på att vara ”egna” eller som af sin
ställning inom samhället liksom hindrades att vara, som
”annat folk”. I min barndom voro de allmänna nog; men
böljade sedan att gå ut under mina ynglingaår, så att jag
ej fann några qvar ända till dess jag blifven student,
återfann några dylika exemplar bland herrar professorer och
gamla adjunkter vid akademien, der de lefde ”fredade” qvar,
liksom Bison i Wolhyniens skogar.
I Jönköping var det hofrätten och skolstaten, som
framvisade de vackraste exemplaren af originaler, fastän alla
dessa gamla protonotarier och magistrar öfverträffades af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
