Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flyttblocket vid Haga, af C. W. Paijkull (med teckning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hyars skräck han var, vågade en fråga: ”när kommer du
då igen?” Jätten svarade: ”när Lagga fjärdar blifva åker
och Östuna sjö äng, då kommer jag igen.” — Lagga
fjärdar, det vill säga de redan till en del af plogen fårade
marker, som bilda de nuvarande såkallade morängarne, i
närheten af Mora stenar, der de gamla kungarne hyllades,
voro då, enligt hvad sagan och namnet låta oss veta, och
enligt hvad man äfven af andra fornsägner och historiska
data kan förmoda, Öppen sjö; nu utgöra de en bördig del
af det upländska slättlandet, vid gränsen af den stora
TJp-salaslätten. Östuna sjö är nu en fruktbar äng, der endast
vid islossningen om vårarne tillräckligt vatten samlar sig,
för att man skall kunna färdas i en grund ekstock deröfver.
Svanen hvilar sig stundom der, måhända i minnet af den
tid, då han på samma ställe spände sina hvita segel öfver
en vidsträcktare yta och i lugn och ro häckade och
uppfödde ungarne.
Hvad sagoberättaren icke kunde vänta, har således
slagit in. Bonden förtäljde, glad, vid stockelden i stugan
om qvällen, att nu var ortens buse borta för alltid. Aldrig
i evighet, menade han, kunde Lagga fjärdar blifva åker;
aldrig skulle lian gå fram, der han lade sina nät i Östuna
sjö? Dock inom tusen år skedde denna förändring; men
jätten sofver nu sin eviga sömn; aldrig spisar han mera
välling i Laggaberget.
Författaren har många gånger besökt den håla, som
gifvit anledning till ofvanskrifna legend. Nedgången
utgö-res af en smal remna i hälleberget, så smal till och med,
att man måste tränga sig ned på sidan för att komma derin.
Längre ned vidgar den sig till ett aflångt rum, der fyra,
fem personer väl kunna stå upprätta. Taket bildas af ett
ofantligt stenblock, som skjuter ned med en kant och delar
rummet i två hälfter, hvaraf den nära ingången liggande
är låg och trång och sålunda dess mera skyddar den inre,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
