Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katta-kungen. En skånsk byhistoria af Sylvia. Med 4 teckningar af C. S. Hallbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det finnes ingen, som är så full af spektakel, som
herr Billberg, — svarade Bengta och såg med saknad att
han inte hade ögonbryn öfver sina ljusblå ögon.
— Jag menar på heder hvad jag sagt!
— Jo . . . jag vet nog hvad herr Billberg går för.
Herr Billberg smålog, for med fingrarne igenom sin"
tupé och sade, — att om Bengta visste, hvad han ginge
för, så blefve likväl ingen rätt klok på henne. — Han
virade så tillhopa sin rödrosiga silkesnäsduk till en råtta och
lät den fara på Bengta, som hissnade till och skrek, eller
nappade förklädet ifrån henne, eller kittlade hennes läppar med
grässtrån, för att upptäcka hvem som vore hennes hjertans
kär, eller tog fingerborgen ifrån henne, eller sprang om
qväl-larne hela ijerdedels mil efter henne for att slå henne
”nattatecken” i ryggen,
med flera sådana älskvärda
uppmärksamheter,
hvarmed en ung man ofta
utmärker föremålet för sin
låga.
Under allt detta gick
Nils Mårtensson och såg
tvär ut. Kom han någon
gång i ett ärende till de
båda fruntimren, så satte
han sig på yttersta kanten
af en stol vid dörren och
hvarken Bengta eller
hennes mor kunde förmå
honom att flytta sig längre
in i kammaren. Så kunde
han sitta en stund och
slänga luggen ur pannan, titta
på sina fingrar eller rifva
Nils Mårtensson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
