Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skottarna i Tanum. Skildring från sagotiden af Bias. Med 4 illustrationer - 5. Inre och yttre strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Halgärda drömde sig redan såsom drottning på det ståtliga
drakskeppet, då helt oförmodadt* det bortdomnade
hundskallet framom en skogsdunge ljöd högre än någonsin. Wige
framrusade i spetsen för en hel flock wighundar, och dånet
af hästhofvar tillkännagaf annalkandet af en ryttartrupp,
som, att döma af riktningen, hvarifrån ljudet kom, afskurit
yägen till hafsstranden, under det hundarna rusade rätt
fram, för att under tiden uppehålla skottarna. De kloka,
till strid inöfvade djuren rusade fram liksom i utbredda
jägarkedjor, smidigt undvikande den skur af pilar, hyarmed
de möttes, och sökte blott att oroa hästarna, för att bringa
dem i oordning. Med Wige i spetsqn framrusade en flock
mot Halgärdas yakt och afstängde den från de öfriga,
hvar-yid endast det tjocka halsbandet af träkulor med
jemspet-sar skyddade Thorbjöms trogna hund från att bli
genomborrad af en pil, som konung Walbret afsköt.
Ljudet af en stridslur hejdade hundarnas skärsmytsling
och tillkännagaf for skottarna, att de farligare fienderna nu
framkommit. I spetsen for ryttartruppen skulle Halgärda
redan på afstånd ha igenkänt den jättestore Thorbjörn i sin
hyita yadmalsrock, om ej Wiges glädjefulla tjut sagt henne
att det yar han, när hela hundflocken med viftande svansar
sprang emot ryttama, utan att vidare visa sig fiendtlig mot
skottarna. Halgärda, ännu omgifven af sin vakt, hvilken
ridit åt sidan och ej steg af för att deltaga i striden, såg
nu huru å ömse sidor alla beredde sig att till fots på lif
och död utkämpa en strid, hvars utgång ej kunde blifva
tvif-velaktig, att döma af svearnas vida öfverlägsna antal. Med
mannamod redde sig skottarna till den olika striden, och
Halgärda såg dem, efter att ha bortlagt alla lättare vapen, tåga
fram blott med svärd, yxor, klubbor eller korta spjut. I
spetsen gick konung Walbret, hvars blänkande hjelm i månskenet
blef allas ögonmärke. Den stora ledung af bönder och
huskarlar, som Thorbjörn samlat, var en lysande trupp, hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
