Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenskarne på Als. Historisk berättelse ur Carl X Gustafs andra krig med Danmark af C. Georg Starbäck. Med 3:ne illustrationer af Hallbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Jag menar, att jag icke står dig i vägen, gamle björn !u
“Bet må jag väl veta, eftersom jag gått kroken ända
hit för att slå dig ett ord eller par i halsen. Du är vred,
det ser jag på dig, och det äro vi nu väl litet hvar, men
din vrede har en rot mera, än vår .... du har kastat
bort en gifven befordran i dag, Johan. . . . “
Ett blixtrande ögonkast blef Johans svar, men den
djupa rodnaden på hans kind visade tydligt, att den gamle
berört en ömtålig punkt.
“Den polske generalen död eller fånge här
påSönder-borg hade väl räntat dig minst en komettfullmakt, “
fortsatte den omedgörlige ryttaren, “och du hade stigit tio
pinnar högre på den stormstege, som fört dig till öfverstens
ynnest. “
“Jakob .... hvarför säger du mig detta?“ sporde
ändteligen den så pinade Johan, icke utan en påtaglig
anstrykning af bitterhet i både röst och ansigtsuttryck.
uHm.... derför att någon skall säga det,“ genmälte
den gamle leende och nästan förnöjd vid åsynen af sin
unge kamrats vrede. “Den onde må veta, hvem som
hejdade din hand, just som pampen hven öfver polackens
hufvud .... icke var du densamme då, som när vi togo
Skanderborg, innan vi drogo hit öfver till denna fårketta.
Dock har jag mina tankar för mig .... en kan icke undgå
sitt öde!“
De sista orden yttrades med en sådan
hemlighetsfullhet, att den unges nyfikenhet blef väckt och han fästade
en frågande blick på gubben.
“Menar du icke, att gamle Jakob såg den der unge
spenslige ryttaren vid generalens sida?“ sporde han, men
afbröts häftigt af Johan.
“Du såg henne, Jakob!....“
“Se der.... var det icke, som jag sade till mig sjelf,
hon eller han, hvem det nu är, har förhexat dig....
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
