Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenskarne på Als. Historisk berättelse ur Carl X Gustafs andra krig med Danmark af C. Georg Starbäck. Med 3:ne illustrationer af Hallbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ruckel, liksom salig herr Erik Slange gjorde vid Neuburg
och herr Carl Carlsson (Gyllenhjelm) samt herr Jacob
Pon-tusson de la Gardie framfor Yolmar och vi sålunda nnder
närvarande omständigheter fullgjort allt hvad man af en så
ringa styrka billigtvis kan begära, — jag hade hoppats,
att räddningens timma för oss skulle slå... . Det har icke
inträffat. Mitt beslut är fattadt så vidt det rörer min egen
person, men jag vill i denna fråga höra eder mening, innan
jag fattar ett beslut, som skall gälla oss alla.“
Den yngste officeren skulle forst utsäga sin mening.
Det var icke densamme, som vid det förra sammanträdet
först uttalat öfverstens egen tanke — han hade fallit under
en af de föregående dagame, men hans närmaste man
yttrade sig alldeles i hans anda.
“Mitt ord är nu som alltid, “ sade han, “att dö, om
vi icke kunna segra!"
Och deruti instämde alla de andra, äfven den tyske
dragonöfversten. Öfversten reste sig upp, och de öfrige
följde hans föredöme.
“Så må vi räcka hvarandra handen,“ utropade han,
och hans vackra ögon flögo så stolt, men tillika så
vemodigt omkring bland de tappre, “till ett fast förbund att med
svenskmanna tro och ära möta de stora hjeltame, ur
hvil-kas skola de flesta af oss utgått. Det är ett förbund till
döden, ett fostbrödralag af gammaldags stränghet, som vi
ingått.... Någon qvällsol mer skall ingen af oss skåda!“
De stolte männen tryckte hvar efter annan öfverstens
hand, och sammanträdet var slutadt.
Officerame nalkades dörren för att lemna öfversten,
och denna vände sig för att gå in i sitt inre rum.
Då hördes hastiga, brådstörtande steg i gången
utanför, och en hand tog i låset på yttre sidan på samma
gång som öfverste Kundsdorf fattade nyckeln innanför.
Dörren flög upp, och Johan visade sig på tröskeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
