Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elins guldstycken. Saga från Erik XIV:s tid, berättad af Bias. Med 3:ne teckningar af C. S. Hallbeck - 1. “Blacken wille medh honom fahra“ - 2. “Så gick han den vägen, åt höga berget låg“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i de älskandes lif af några sekunder i kärlekens himmel
eller kanske en half timma i verkligheten.
Efter ofvan beskrifna afsked gick Hans Anderson för
allra sista gången till Stockholm. Länge lyssnade han
till ljudet af Blackas gnäggning, tills det alldeles dog bort
i furuskogen.
I den stjemljusa natten lunkade Blacka med Elin på
ryggen snabbt framåt. Något skrockfull som alla skogens
barn och såsom alla den tidens barn, var Elin ej utan
fruktan för möten med skogsrå och mera sådant, och ett
på afstånd synligt krusifix, en qvarlefva som fått stå
orubbad från katolska tiden, tog hon för en häxa. Korset var
murket af ålder och delvis täckt med rimfrost samt stod
till råga på olyckan i en korsväg. Men som ej Blacka
blef rädd, utan obekymradt drog fram, så repade också
Elin mod och korsade sig såsom far och mor ännu gjorde
af gammal vana, fastän den unge lutherske presten sagt,
att sådant var vidskepelse. Bedan vid nästa korsväg fann
Elin med ängslan, att hon ej visste, om hon skulle taga
af till höger eller venster. Detta visste dock Blacka, ty
hon hade på nedvägen ej gått i giftas-tankar. Hon vek
utaii tvekan af till höger och förde ganska riktigt Elin
hem till Svärdsjö, fastän Elin hade följt Hans Anderson
blott for att föra hem Blacka.
2. “Så giclc han den vägen, ät höga berget låg.“
(Svensk folkvisa.)
Ju mer Hans Anderson nalkades staden, desto mer
upptogo de nya föremålen hans friska sjal. Nyfiken och
uppmärksam glömde han både älskog, faror och trötthet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
