- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1870 /
163

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - “Svensken kommer och tar dig!“ Ett reseminne från Prag, upptecknadt af Frans Hodell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

syn — dessa pyramider af småsten — på de judiska
be-grafningsplatserna i Paris.

Inuti AHneuschule hänger en stor röd fana med
guldfransar, hvilken sträcker sig öfvor hela hvalfvet. Den är
en skänk af kejsar Ferdinand III i anledning af judarnes
ådagalagda tapperhet mot svenskarne under de senares
belägring af Prag 1648.

“Jag är svensk“, sade jag till tempelvaktaren.

“Åh, mjuka tjenare, min herre!“ svarade han artigt
och inledde ett samtal om synagogorna i Sverige, hvarom
jag meddelade mig så långt mitt ringa kunskapsförråd
räckte till. Det föreföll mig som den “otrogne juden“
skulle vara mindre rädd för svenskarne än mina bröder
“i Christo“.

Som af ofvanstående kan synas, mötte mig påminnelser
om mitt hemland nästan vid hvaije steg. Dessa minnen
voro dock allt utom rekommenderande, och ingen må
förundra sig öfver att, då jag efter utgåendet från synagogan
bad min ciceron visa mig till någon bra vinhandel, der vi
kunde få läska oss ett ögonblick, och han då förde mig
genom en mängd vinklar och vrår till de mest aflägsna
bakgator — att jag kände mig liksom en smula
besynnerlig till sinnes, för att icke rent ut säga: rädd. Herre
Gud! det kan väl inte ha blifvit så utomordentligt inrättadt
heller, att alla svenskar äro födda till hjeltar! . ..

Jag hade emellertid föresatt mig att smaka på det
äkta böhmiska vinet, och en nederlagskällare för sådant
vore kanske icke lämplig att hafva just i stadens centrum.
Jag följde således med och tummade lite emellanåt en
penn-knif, som jag bar i västfickan.

Ändtligen stannade min ciceron på en smal gata,
hvars namn jag icke tog reda på, och pekade på ett
hus, der vi skulle stiga en trappa upp. Der skulle man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:16:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1870/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free