Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook - Oscar Patrik Sturzen-Becker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Upsala öfverflyttad till Stockholm, der hans
lyckade skaldeförsök och relationer gjorde honom i viss
mån eftersökt, ingick han i konungens kansli, der “det för
ett ögonblick ej tecknade sig så illa“. Men han slets från
de diplomatiska protokollema och drefs in på publicitetens
gladiators-arena, i det han började utgifvandet af en liten
litterär tidning, “Arlekin“, hvilken dock snart upphörde,
emedan dess utgifvare ingick i det då redan med fulla segel
på opinionens haf styrande “Aftonbladet" (1833), sålunda
blifvande medlem af, hvad Geijer kallade,
“sikterare-natio-nen, som skrek öfver upsaliensiska principer“. Härmed
var Sturzen-Beckers lifsriktning bestämd: “Han var“, säger
en minnestecknare, “och förblef af själ och hjerta
tidnings-skrifvare på ytan, skald i botten af sitt väsen“.
Till detta afgörande bidrog äfven den omständigheten,
att han, genom att ingå i “Aftonbladet“, gjort sig omöjlig
för vidare framsteg på embetsmannabanan. “Att vara
“Aftonbladist“, om också blott i följetongen“, säger han i
sin sjelfbiografi, “var något till den grad afskyvärdt, att
honett folk icke kunde sitta med en dylik hvarken vid
matbordet eller skrifbordet. Så snart det blef bekant, att
kongl. sekreter Sturzen-Becker kastat sig åt detta håll,
kunde alltså hans höga gynnare icke längre hålla honom
uppe med bästa vilja i verlden, och oaktadt han skref den
tiden en särdeles elegant handstil, tog man en vacker dag
statsrådsprotokollet ifrån honom och lät honom förstå att
i statens tjenst önskade man lojalt folk och icke
“sådana der“.
Sturzen-Becker kastade sig nu på fullt allvar öfver
journalistiken och litteraturen. Genom sin esprit och hela
sitt franska anlag blef han “kåsör“, i det han under en
foljd af år i Aftonbladets pikanta “memoirer öfver den
förflutna veckan“ mönstrade dagens händelser och personer
med lekande qvickhet. I allmänhetens favoritlektyr i Af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
