Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bruden på Sveaborg. Berättelse af Fredrika Wennberg. Med illustration af C. S. Hallbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjelf uppställt ett hinder derför. Hon fordrade nemligen
att Ivar såsom bevis för sin kärlek till henne skulle lemna
allt, moder, syster, hem, vänner och fädernesland, och
blifva svensk undersåte, och alla Ivars böner och
föreställningar visade sig fruktlösa. Förgäfves försäkrade han
henne att han älskade Sverige och svenskarna, och
förgäfves framhöll han de band som fastade honom vid
Finland, den jord, der han blifvit född, der han vuxit upp
och der han ansåg sig ega dyra pligter att uppfylla.
“Äfven jag älskar Finland", svarade Gerda, “och
hvilken svensk gör inte det ? ... men så länge det tillhör
Ryssland, skulle jag icke kunna trifvas der. Jag skulle icke
finna något varaktigt lugn, någon verklig hemfrid, om jag
såsom maka åt en rysk undersåte blefve bunden dervid“.
Och med detta beslut återvände Gerda till Sverige.
“Om jag begriper dig, flicka ?“ yttrade modren efter
deras återkomst, då hon bekymrad betraktade sin dotter.
“Här sitter du och gråter och söqer, när du med ett enda
ord kunde ...“
“Du vet att jag aldrig skall säga detta ord“, svarade
Gerda. “Jag kan ej återtaga det som jag en gång sagt...
det ligger icke i min karakter, som är alltför fast...“
“Karaktersfasthet ? Nej, mitt barn, det är envishet,
halsstarrighet... Men jag vill icke förebrå dig... du står
under inflytelsen af en fix idé som...“
“Anse det för hvad du vill, mamma, jag blir likväl
vid min föresats. För öfrigt, om mitt handlingssätt
förefaller dig oklokt, förråder envishet och halsstarrighet, nåväl,
hvad säger du om Ivars ?“
“Skillnaden emellan er är ju i detta fall påtaglig.
Han har ett hem att bjuda sin maka“.
“Ja, ja, mamma, jag känner alla deösa förnuftsskäl
som kunna åberopas för honom, då jag deremot har intet.
Jag följer endast mitt hjertas röst som säger mig att så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
