Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två sagor af förf. till «Sjöjungfruns sagor» - 1. Vid grod-dammen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man kunde ej heller märka att det besvärade henne, om
man höll henne tummen på ögat. Hon bar en grön
lif-klädning med två svarta knapprader på ryggen. På
hvarje hand hade hon tre fingrar och tre tår på
hvaije fot. En utmärkt färdighet egde hon i att fånga
flugor, ty sin tunga, som är lång, smal och böjlig, kunde
hon lägga dubbel i munnen och utsträcka med största
hastighet. När hon då inom håll fick syn på en
flug-stackare — vipps! tungan ut och kräket med in genom
halsen. *
Om grodans härkomst vore en hel hop att berätta.
Hon var född vid stranden af en insjö. En samlare af
naturalster hade tidigt om våren funnit henne ännu
outvecklad i en romknippa. Denna hade han tagit hem
med sig, lagt i en glasburk, fyld med vatten, samt sedan
ställt burken i solljuset i ett fönster, tills alla de små,
i början hvita romkornen svartnade och slutligen
upplöstes och blefvo många hundrade simmande lif. På den
tiden hade grodan gälar öch stjert som en fisk. Yid
mognare ålder fick hon lungor och gestaltade sig
annorlunda. Man vet att genom bildningen blifver äfven
utseendet förändradt.
Huru grodan kommit ur naturforskarens glasburk,
måste lemnas osagdt. Det vissa är, att hon nu, en
vacker sol- och sommardag, satt och mojade sig i
gröngräset vid den förut beskrifha skogsdammen.
Gent emot henne ringlade en orm kring en väldig
svamp i skuggan af några bredbladiga kärrblomster. Han
ämnade sannolikt fiska här i dammen, ty hvar skulle en
orm fiska om icke i grumligt vatten? ... Redan hade
grodan ådragit sig ormens uppmärksamhet och den
glimmande tjusningskraften i hans blickar trängde snart ända
till hennes hjerta, hvilket lätt antändes, genomglödgad
som hon var af solstrålame.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
