Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Ols’ träskor. Skizz af Anna A. Med 4 teckningar af C. G. Hellqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyckte Per, bäcken sorlade, som om han velat inlägga
sin motsägelse mot tilltaget; faglarne i skogsbacken på
andra sidan tego af häpnad. Ett hugg och ännu ett, så
föll hon och toppen dök ned i vattnet — liksom om
den blygts öfver den grymhet, som vederfarits honom,
tyckte Per.
Ola Persson torkade svetten ur pandan med
tröjärmen. "Sitter du nu och läser igen," sade han. "Om
jag kunde begripa hvad det tjenar till. Hvar har du
lånt den boken?" Eadem tog den och bläddrade i henne.
‘Sum es est sumus estis sunt,4 läste han. "Ja, det är
ju bara hams, hvad tjenar det till att läsa sådant!"
"Far, det hör till grunderna, och dem skall man
alltid lära sig först. Sum betyder jag är, es du är,
sumus vi äro. Hams är det inte."
"Ar det inte hams! Du hör ju att jag säger det —
skulle jag inte förstå det bättre än du ... Seså, tag i nu,
så draga vi hem alen och så ta’r du yxan och qvistar
af grename."
Ja, det var intet att be för; men sorgsna tankar
drogo genom Pers hufvud, då han stod derutanför stugan
i qvällningen och högg bort de fina, grönskande qvistame.
Han tänkte:
Hur goda vänner vi varit likväl,
Den gamle alen och jag:
Hon gaf mig skugga — jag gaf ur min själ
Ibland henne suckar, jag.
Min käraste önskan, nog kände hon den!
Ack, låge jag djupt i graf!
Nu yxen har falt min barndoms vän,
Mina drömmar blir ingenting af.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
