Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Måns Stenbock vid Gadebusch. Krigshistorisk skildring af Julius Mankell. Med karta öfver slaget vid Gadebusch (stentryck), porträtter af Stenbock och Dücker, samt 2:ne bataljscener, tecknade af C. G. Hellqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans egen sjuklighet, arméns utmattade och utblottade
tillstånd, brist på -artillerihästar och nödvändigheten att
bevaka långar ne ? m. fl. skäl, som vanligtvis anföras. Ty
den obetydliga kraftansträngning, som ytterligare skulle
erfordrats, stod i intet förhållande till det vigtiga resultat
som skulle uppnåtts, nemligen fiendtliga arméns
fullkomliga upplösning.
$u lät Stenbock armén under en veckas tid
qvar-ligga vid Gadebusch, utan att röra sig. De sårade och
sjuke fördes till Wismar. Likaså de danske fångarne.
Sjelf begaf sig Stenbock till samma stad den 13
december enligt gamla stilen eller den 24 enligt den nya,
således på sjelfva julaftonen. Derstädes firades sedermera
under glädje och gamman julhelgen.
Hvad gjorde under tiden fienden? Dagen efter
bataljen drog* sig den slagna armén från Roggendorf
tillbaka till Ziethen, hvarpå den inqvarterades i de
kringliggande byarne, för att iakttaga svenska härens företag
eller afvakta de rysk-sachsiska truppernas möjliga
ankomst. Då likväl underrättelse snart inlopp, att de
sistnämnde retirerat, lät von Scholten danska hären ytterligare
draga sig tillbaka till ett läger vid Schmitau (mellan
Ratzeburg och Mölln); der skiljde sig det sachsiska
kavalleriet från danskarne och sökte på omvägar förening med
ryssame. Czar Peter, som på bataljdagen befunnit sig
i Schwerin, hade vid underrättelsen om stridens början
rest derifrån till sina marscherande trupper, för att
påskynda deras framkomst. Men då danskarnes nederlag
blifvit bekant, vände han hastigt om till Giistrow, hvarpå
hans trupper bakom Recknitz och Nebel fingo intaga sin
gamla säkra ställning.
I danska hoflägret vid Oldeslohe herskade i början
den största rådlöshet. Allmänt fruktades, att Stenbock,
liksom Torstenson 1643 och Carl Gustat 1657, skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
