- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1880 /
39

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En slant i håfven. Teckning af Sylvia. Med en större illustration efter tafla af K. E. Jansson samt 3:ne teckningar af Carl Larsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vände sitt bleka ansigte mot flickan, och då han
skrattade, glömde hon totalt bort det stora bekymmer, hon
sjelf hade fått denna dag, och hon gick ut i
trädgårdstäppan samt satt utmed de blommande jasminbuskarne.
Der hörde hon honom vidare skildra det lif, han nyss
lemnat. Hennes högröda kinder hade återtagit sin
naturliga farg, och hon såg snart så munter ut, som om hela
lifvet lekte för henne. I denna sinnesstämning var hon ännu,
då Fia följde henne hem för att systerdottern, Catharina,
måtte få se Nikolaus. Att Regina följande dagen skulle
få sällskapa med den käre anförvandten, detta fick fru
Berglund ändtligen lofva, fastän hon under mannens bortovaro
hade fullt upp med bak och stök. Catharina å sin sida
såg en smula hemlighetsfull ut. Hon framkastade några
ord om oförutsedda händelser, och att man snart nog
skulle ha gästabud der i huset. För öfrigt betedde hon
sig, i det hon såg bort till Regina, liksom kunde också
hon hafva en nyhet att förkunna, men Fia, som endast
hade ögon och öron för sonen aktade icke synnerligen
derpå.

Hvad Regina beträffar, vågade hon knappast se upp
från sina nätta skor, på hvilka hon fästat sina blickar.
Hon begrep icke, huru hon nyss kunnat känna sig glad,
då hon egentligen vore så gränslöst olycklig, och när Fia
och Nikolaus med detsamma sade “godnatt", var hon nöjd
att få blifva ensam med sina tankar.

Följande morgon behöfde man icke väcka flickan, för
att hon skulle stiga tidigt upp. Kanske hon icke sofvit
så synnerligen godt, ty hon såg lite tung och dåsig ut.
Fru Berglund, som höll på att hälla mjöl i ett baktråg,
fordrade nu en och annan handräckning. Detta satte
blodet i omlopp på Regina, och hon var åter helt klarögd,
samt hade fått liksom nytt lefnadsmod, då hon omsider
trippade framåt ängsstigen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:18:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1880/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free