Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett fågelpar, tecknadt i förbifarten, af Lea. Med 3:ne teckningar af Viktor Andrén - 1. Solskensperioden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfVer de vackra taflorna och de rikt skulpterade möblerna
af päronträ med sin glänsande sidenklädsel; hade sträckt
ut halsarne som tranor, för att riktigt beskåda de
dyrbara ljuskronorna af slipadt böhmiskt glas; hade strukit
lätt med fingret öfver de med perlemor eller sällsynta
träslag inlagda borden och hade slutligen låtit sin
hänförelse kulminera framför ett antikt skåp, värdt
åtskilliga tusen. Om en verklig konstkännare befunnit sig
bland sällskapet, skulle han säkert inom sig anmärkt att
det hela var mera grant än stilfullt, men det fans ingen
sådan, hvarför allt beundrades på god tro. Middagen
var i öfverensstämmelse med den andra elegansen.
Doftande rätter, iskylda viner, dödsbringande glacer i form
af kärlekstempel, turturdufvor och pilbågar samt till
dessert de utvaldaste sydfrukter. Champagnen strömmade,
rimmade och orimmade dumheter desslikes, i form af
skåltal, smicker flödade, ögon glänste och kinder glödde,
kort sagdt, det var en middag, af hvilken värdfolket
med skäl hade all heder — bland tosingar. Klokt folk
var der ondt om för tillfället.
Nu satt man på den storståtliga verandan och drack
sitt kaffe med så många slags likörer till, att flaskorna
utgjorde en hel liten arsenal. Akta mokka doftade ur
äggskalskopparne (som naturligtvis också beundrades) och
äkta havanna bjödos omkring åt herrarne. Stämningen
var mer än lifvad.
“Jag förmodar,“ läspade en gammal goddagspilt till
löjtnant, som med glansen af sitt namn betalade de
middagar och supéer han åt hos sina vänner, “jag förmodar
att ni, min nådiga fru brukspatronessa, sjelf valt denna
smakfulla servis? Ingen annan skulle kunnat göra det så.“
“Nej visst icke,4< svarade öppet unga frun; “det fans
en annan som jag hellre skulle tagit, men Richard tyckte
så väl om denna.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
