Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Vilhelm Snellman. Minnesteckning af H. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
herrskap" utveckla sig några &r vidare, ger Sara
Wide-beck en efterträdarinna i Alberts “fria kärlek" och följer
denna nya fria förening till dess upplösning i —
sjelf-mord och spinnhus. Den senare novellen är en direkt
stridsskrift, men talangfullt är "taflan ur lifvet" målad.
Den förras taflor äro något ojemna, ty skaldens fantasi
röja de mindre än den erfarne tänkarens fina, vårdade stil
och författaren sjelf uppträder väl ofta till skiftes med
diktens personer. Men båda äro de dyrbara för våra
vittra häfder, alster som de äro af barndomsminnenas
milda fläktar i det "sköna Stockholm" kring den
stridbare, ofta bittre finske filosofens hjerta.
Det första besöket i Stockholm (1837) afsåg
närmast att finna förläggare för filosofiska
undervisnings-skrifter, hvilka kunde gagna den akademiska ungdomen
både i Sverige och Finland. Detta lyckades, och
Snell-mans “Filosofiska elementarkurs" såg dagen i Stockholm
(1837—40). Han var i sina företal icke artig mot de
svenska filosoferna, hvilka han fann allt för o-hegelska.
Men ännu mindre artig var han mot sina egna
"akademiska föder". En konflikt hade uppstått mellan
Snell-man och det helsingforsska konsistoriet med anledning
af ett kuratorsval, hvilket han nekat mottaga, då
konsistorium förrättat valet, ehuru på studentafdelningens
uppdrag. Snellmans ohörsamhet skulle näpsas, rättegång
anstäldes, stort uppseende väcktes, bittra skrifter
vex-lades och hofrätten dömde slutligen den "för tjenstefel"
anklagade docenten till penningböter. Snellman reste
efter erlagda böter tillbaka till Stockholm (1839), der
han nu dröjde ett år, i lifligt och förtroligt umgänge
med "det unga Sverige". "Spanska fluqan“ hette några
häften, hvilka han derunder lät trycka i Helsingfors,
hufvudsakligen kritiker af akademisk literatur och
beklaganden af universitetsstudiets underhaltighet. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
