Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Vilhelm Snellman. Minnesteckning af H. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Saima. I sin statslära hade han sagt att “nationalandan
bör utgöra normen för individens verksamhet i staten",
och att “ingen verksamhet ger individen s& klart
medvetande att hafva utfört försynens rådslut, som den för
staten." Snellman tvekade icke om hvad den finska
nationalandan behöfde; hvad ban helt visst ansSg som
försynens rådslut till dess fromma, det skref han nu på
sin fana: \finskt språk för Finland
Manande, väckande, straffande, retande ljödo hans
ord öfver båda sidor af bottenhafvet. Finland var ej
mer en svensk provins, det var en egen stat, om ock
ett lydland, det skulle fatta sin ställning, göra sig till
ett folk, häfda det finska folkmedvetandets fordringar.
"Finland måste tillkämpa sig en bildning och en
nationallitteratur som försmår det svenska namnet";... "den
svenska bildningen är tor Finland oduglig";... ett
främmande språk, svenskan, för icke längre vara
undervisningens språk i Finland, folkskolor måste växa upp,
landets barn på eget språk uppnå bildning och den finska
nationen skapa sin egen, sin anda motsvarande bildning,
ej längre ledas af en främmande, påtvungen kultur.
Så framstälde Snellman i Saima det finska
folkmedvetandets fordringar. Mången både i Sverige och
Finland fasade öfver “renegaten", som så behandlade sitt
eget modersmål, som ville afklippa föreningsband et
mellan Suomis folk och den vesterländska odlingen o. s. v.
Men idén väckte nytt lif i dessa domnade "bildade
klasser". Straftpredikningen från katedern i Kuopio öfver
deras inre oduglighet, deras värdelöshet för både
Sveriges och Finlands folk, kom alla ädla hjertan att slå;
skulle detta stora Suomis folk endast ega gudstjensten
och bondpraktikan på eget språk? Skulle ej finske
embets- och tjenstemän kunna finska? Den finske
bondens söner ej på eget tungomål vinna bildning?
Svea, 1882. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
