Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - «Röslein«. Berättelse af Mathilda Koos. Med 2:ne teckningar af V. Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mitt hem. Men der fans han icke, hans gamla mor sörjde
honom som död och på hela gården trodde de att han
stupat i kriget. Jag sökte och forskade etter honom,
men på den tiden fans icke jernväg och icke telegraf,
utan blott en långsam, osäker postgång, så det var
just inte lätt att få reda på honom. En afton, en
månljus septemberqväll, låg jag vaken och tänkte på det
förflutna och min vän Mathias, då jag fick höra att någon
kastade sand på min fönsterruta. Jag steg upp och
öppnade fönstret. Det var Mathias. Der stod han i
månskenet, så blek och spöklik; hans kropp var lutad
och med sin enda arm stödde han sig tungt mot en
käpp. “Jag ville blott säga dig farväl,“ hviskade han
med bruten röst, “innan jag för alltid lemnar mitt
fosterland och söker glömska och död långt borta härifrån.
Det gick som jag trodde, hon ville inte ha en oduglig,
kraftlös krympling ...“
Nu måste farbror sluta, ty den lilla flickan afbröt
honom med sina snyftningar. Stilla, utan att röra en
lem, hade hon åhört berättelsen; endast då och då hade
hon sträckt litet på sig, darrat till och slutit de tunga
ögonlocken, men när farbrodern kommit till den punkt
i berättelsen då den stympade krigaren försköts af sin
lastmö, då bröts fördämningen, de samlade tårarne
strömmade ur hennes ögon, en ljuf, lidelsefull smärta
genomilade henne, hon slog sina armar kring den gamles hals
och snyftade skälfvande vid hans bröst.
Gubben försökte lugna henne, men förgäfves.
“Hvar-för var hon så grym emot honom ?“ mumlade hon mellan
8nyftningarne. “O, farbror, jag hatar henne, jag hatar
henne . .. hur kunde hon vara så hård ... så hjertlös ...
så ... så ...“
”Farbrodern blef riktigt förskräckt. ITnder denna
höst hade samma scen nästan hvarannan dag upprepats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
