- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1885 /
47

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En smålänning. Berättelse af Gustaf af Geijerstam. Med 2:ne teckningar af V. Andrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

besynnerligt, när jag nu tänker tillbaka på det här
gamla. Hvad jag väl kommer ihåg min konfirmation.

Han darrade plötsligt på rösten och kastade sig
tillbaka i soffan. Han fick tårar i ögonen, och hans
ansigte fick ett alldeles obeskrifbart uttryck af något,
som jag skulle vilja kalla för godmodig fromhet.

“Om en menniska någonsin har stått ren och skär
inför sin Gud, så gjorde jag det i den stunden. Jag
grät som ett barn, och något så skönt har jag aldrig
upplefvat. Jag mins så väl, hur jag var klädd: i en
svart rock, som var köpt för två riksdaler utaf en gammal
bonde, en rosig vest, som jag hade fått låna utaf en
dräng, och ett par gamla byxor, som jag hade förut.
Och så hade jag far mins gamla hatt, som vi hade borstat
opp, och en ljusgul halsduk.

“Och på eftermiddagen mins jag hur jag var ute
och satt på skogsbacken, som låg på andra sidan skogen
en bit ifrån stugan. Och der såg jag på solen, som
sken ner mellan granarna, och på den mörka mossan
under träna. Och då kom den der sköna känslan öfver
mig igen, och i det samma så grät jag. Eör jag kom
att tänka på, att vi inte hade så mycket som en brödbit
i huset, och att jag knappt fått något till middag. Min
gamla mor grät, när vi kom hem ur kyrkan, för att
hon inte hade något att ge mig. Och så började jag
och fundera efter, om jag inte ändå skulle kunna hitta
på någon råd. Och så kom jag att tänka på, att nära
intill, der jag satt, fans en gammal potatisgraf, der bonden,
som rådde om den, nyss hade tagit bort all potatisen,
som han skulle ha att sätta. Och jag kom att tänka
på, om inte der kanske kunde ligga nå’n potatis qvar.
Och hur jag gick der och påtade med en käpp, så hittade
jag aderton potatisar. Och dem kokade mor, så att
den qvällen fingo vi potatis och salt. Tänk er det,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:20:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1885/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free