Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ludvig Norman. Minnesteckning af Frans Hedberg. Med porträtt af Ludv. Norman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en gång att någon oförsigtig anmärkare öfver den, fick
sig ett på samma gång godmodigt och bitande svar,
som mer än väl bevisade att han ibland endast sof med
ett öga i sender.
Fastän således maklighet var en utmärkande
egenskap hos Ludvig Norman, reste han likväl gerna, och
under sådana färder kunde han vara den angenämaste
men på samma gång hjelplösaste reskamrat man gerna
kunde råka. Känslig för allt skönt, satte han lika högt
en vacker utsigt som ett angenämt sällskap och ett
muntert, icke allt för stort samqväm, och välkommen
och känd hvart han lände, voro dessa hans
sommarfärder för honom en nödvändig och efterlängtad
rekreation från kapellmästarmödorna och dagbekymren, af
hvilka han nog också hade fått sin väl tillmätta del.
En tilltagande sjuklighet tillika med enskilda
motgångar, för hvilkas natur här icke är platsen att
redogöra, fördystrade de sista åren af hans lefnad. Som
litet hvar här i verlden, var han väl sjelf heller icke utan
skuld i hvad som drabbade honom. Bekymren bar han
dock manligt inom sig och det var sällan och endast inföy
någon verklig vän som han talade om dem, — men
öfver sjukdomen klagade han ibland så mycket bittrare,
som han i detta fall hade all barnets otålighet, i
synnerhet innan den blef för svår. På slutet växte han
in i sitt öde, och bar det med manlig ståndaktighet. Bästa
beviset derpå är den öfverraskande kraft han ådagalade,
då han nästan döende ledde den stora konsert hvarmed
Musikföreningen i våras firade Bachs och Händels
tvåhundraåriga födelsedag, och då han efter slutadt arbete
måste bäras ned från den estrad der han utförde sin
sista bragd i den konstens tjenst åt hvilken han egnat
sitt lif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
