Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett minne. Skizz af Math. Roos. Med 2:ne teckningar af Ottilia Adelborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och kastade på Amanda en blick, som innehöll en hel
skara af ljasa framtidslöften.
Emellertid kunde det som skett icke ändras, hvarken
af förebråelser eller tårar. Pastorn klappade Amanda
på hufvudet och talade vänligt och tröstande, men då
hon ej varit på skriftermålet i dag, kunde han ej tillåta
henne att i morgon gå till nattvarden. Det
blefbeslu-tadt, att hon i stället skulle gå annandagen, då de “stora“
gingo och då på samma gång skriftermålet egde rum.
Amanda gjorde inga invändningar. Hon neg för
pastorn och lemnade sakristian, tyst och sorgsen. Hon
märkte på den bittra smärta, som nu ånyo grep henne,
att hon ändå haft ett litet hopp, att pastorn kanske
skulle vara “öfverseende“ och lata henne få gå fram
med de andra barnen. Hon var så djupt bedröfvad,
att hon inte ens tänkte på att frukta madamens vrede,
som väntade henne derhemma.
Emellertid hade madamen redan haft ett utbrott,
ty Storm var nog uppmärksam att komma hem just
lagom, för att taga emot det värsta och rädda madamen
från att krevera. Madamen for omkring i rummet som
ett yrväder, sparkade sin afkomling, så att denne uppgaf
ett jemmerligt tjut, lät jernringarne i spisen dansa rundt
på hällen och duschade med ämbaret, så att vattnet
rann utför golfvet.
“Di der“ fnös madamen med en outsäglig tonvigt
på orden, “di der tror att di kan kujonera mig! Men
se, häri lurar di sig kapitalt! Ungen ä’ min, — jag
föder och kläder henne, och jag bryr mig icke om deras
ilska så mycke’ som så!“
Och härmed gjorde madamen en mera uttrycksfull
än behaglig gest, för att beteckna den ringa grad af
hänsyn hon tog till presterskapets missnöje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
