Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Jolin af Claes Lundin. Med porträtt af Johan Jolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhet, men föredrog att lemna framgången, innan denna
lemnade honom. Den 6 juni 1868 hade han sin
afskeds-recett på kungl. stora teatern och uppträdde i ett af honom
för tillfället författadt stycke, ett slags fortsättning af
“En komedi“, förstlingsarbetet, som nu skulle fä sin
afslutning, hvilken dock föreföll åskådarne något dunkel.
Afskedet var å ömse sidor mycket hjertligt, och vid
skilsmessan visade sig ganska otvetydigt, att Jolin såsom
skådespelare skulle högligen saknas. Hans godmodiga
och älskvärda komik, som så ofta både väckt åskådarnes
medkänsla och förskaffat dem ett godt skratt, kunde ej
lätt glömmas.
Man trodde, att han nog åter skulle kunna vinnas
för den kungl. scenen, men detta inträffade icke. I
Stockholm uppträdde han endast på några föreställningar
för välgörande ändamål, men i Göteborg gaf han, 1872,
en följd af gästroller och visade sig fortfarande vara en
skådespelare med stor komisk kraft. Han vann också
göteborgsallmänhetens odelade bifall. Derefter uppträdde
Jolin icke offentligt, men kunde på enskilda
tillställningar och bland närmare vänner gifva en och annan
scen, vanligtvis af eget författarskap, som framkallade
stor glädje bland de närvarande. Sällskapet Iduns och
publicistklubbens ledamöter skola aldrig glömma hvilka
högtider af skratt Jo. Jo. på gamla dagar kunde med
sin skådespelskonst framkalla.
Under många år, i synnerhet efter sin afgång från
kungl. teatern, skref Jolin ingenting för skådebanan,
men lemnade till tidningar och kalendrar en stor mängd
uppsatser och utkast af olikartadt innehåll. Sex delar
“Berättelser och smärre uppsatseru samt fyra romaner:
“Affällingen“, “Rosen bland kamelior“, “Eremiten“ och
“Vinglaren“, bära vittne om hans stora alstringsförmåga,
några äfven, det måste ärligt utsägas, om hans brist på
sjelf kritik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>