- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1887 /
124

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om öfverdrifternas nödvändighet i konsten (med tanke på målarkonsten) af Richard Bergh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nu här en skicklig violinist smeker fram öfver strängarne,
medan vår musikvurm troget, som en automat, i sitt
ansigte reflekterar styckets olika öfverraskande vändningar.

Och ändå kan ingen förneka, att orkestrionet gjorde
sin sak bra. Det var ett utmärkt orkestrion af de der
nya-nya från rue Grammont, Paris. Hvar ton var precis
afmätt och nyanserad, som kompositören föreskrifvit,
allt riktigt iakttaget, hårrätt i framställningen — och
ändå ... ? Hm.

Kan man egentligen ge den utmärkte violinistens
framställning samma vitsord?

Låt hundra violinspelare föredraga ett och samma
stycke efter hvarandra, och icke två skola spela det lika.
En spelar mera piano, hviskar fram tonerna på sina
ställen; en lägger med bred stråke an på fortissimot,
som tränger in i alla salens hörn; en tar stycket bitvis
långsammare, en bitvis fortare än en annan; en håller
ut en viss ton en nästan omärkbar hårsmån mera än
kompositören angifvit i noterna och sparar i stället in
den förlorade tiden på nästa ton (ah! lyser det upp i
musikvurmens ansigte); en annan gör tvärt om kanske
på samma ställe. Den personliga känslan nyanserar
allas spel — kommer hvar och en att liksom “stryka
under“ det som han personligen inspirerats utaf. De
hårfina öfverdrifterna (åt ena eller andra hållet) spinna
sitt trollnät Öfver strängarne, och i det fastnar publiken
som flugor.

Orkestrionet står fortfarande ute i gatan och
stampar, stampar snörrätt, regelrätt, torrt och korrekt, på
håret som kompositören föreskrifvit och mekaniken fått
förmåga till. Barn och tjenstfolk stampa takten af
förtjusning, och orkestrion-mannen får lika många
kopparslantar för sitt regelbundna spel, som violinisten
guldslantar för sitt halft oregelbundna. När orkestrionet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1887/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free