Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Harald Wieselgren (med porträtt) - Carl Fredrik Ridderstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af honom. Så fick han en och annan bit tryckt i
“Heimdall“ och i “Stockholmsposten“, i kalendern
“Psyche“ (1829) flera stycken, och när kalenderns
förläggare följande år begynte utge “Aftonbladet^ kom
signaturen “Rdd“ äfven der med. Vid denna tid
träffades Ridderstad och Wergeland och blefvo vänner för
lifvet. 1831 utgaf Ridderstad sitt skaldeinlägg i tidens
frågor: “Tidsrunor“, en diktsamling fyld af frihetsglöd.
»Al Jordens Skatte tör ej blande
Sig mellem dine Strenges Guld»
q vad hänryckt hans norske vän, och de båda unga
bygde planer att genom gemensam ansträngning skaffa
till stånd en samling af hvad unga frihetsvänliga
diktare å ömse sidor Kölen kunde bäst producera.
Emellertid hade Ridderstad ändtligen fått vända
ryggen till Karlberg och på sommaren 1832 blifvit
ut-nämd till fänrik vid Helsinge regimente. Den
svensknorska kalendern sysselsatte framgent hans håg, men
som skald gjorde han rent af ett steg tillbaka genom
att 1833 låta trycka romansen Wildheim. Kanske ökade
detta svårigheten att få en förläggare för kalendern.
Planen måste öfvergifvas. Ridderstad gifte sig och satte bo
på landet, helt nära sin födelseort, och sände ut nya
dikthäften, Tids- och hr ig sbilder 1837, TJngdomsbilder 1838.
Men det djerfva modet i “Tidsrunornaa hade nästan
förgått. Icke heller trifdes han med krigarens yrke
under fredstid — och Brahevälde. 1838 års händelser
i hufvudstaden pressa hans hjerta, han vill taga posto i
den strid som pågår för konstitutionel utveckling, han
vill skipa rättvisa — han vill sjelf ha ett ord med i
laget och icke stå som öfverflödig medarbetare vare sig
utanför “Erejas“ eller “Aftonbladets" portar. Hvad han
eger må vågas. Sturtzenbecker i Sverige och Wergeland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
