Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Harald Wieselgren (med porträtt) - Adolf Eugène von Rosen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kännas vid de behofven, på den tiden, då Adolf Eugene
von Kosen sökte göra propaganda för nya tidens
kom-munikationsanstalter i vårt "penningfattiga" land.
Grenom engelske in geniören Rennie och hans stab
undersökte Rosen terrängen för jernbanans sträckning
mellan Stockholm och Göteborg, norr om Mälaren, samt
åtskilliga andra jernbanelinier, så länge det i England
samlade undersökningskapitalet räckte. Under tiden
drog han sjelf ikring och talade för saken, vid
marknader i bergslagen, i Upsala, i Stockholm, utfärdade
uppmaningar till aktieteckning o. s. v. Banorna
delades af i många smådelar, för olika bolag. För banan
Stockholm—Upsala tecknades 60,000 rdr b:co! De
engelska pengarne vågade sig ej hit, då förtroendet här
var så ringa. En väldig kris hade också 1846 förlamat
Rosens engelska vänner. Af hela den storartade planen
kom ingenting annat till utförande, än jernbanan Köping
—Örebro, och denna endast "med sju sorger och åtta
bedröfvelser".
Den af Rosen begynta agitationen för jernbanor,
som 1847 nådde riksdagen, verkade emellertid så
småningom ett omslag i tänkesätten. 1853 års riksdag var
bestämd för jernvägsbyggande i Sverige och beslöt att
stambanorna skulle vara statens egen sak. Rosen, som
i Sjelfva verket icke längre kunde göra lagliga anspråk
på giltigheten af sin koncession utöfver banan Örebro
—Hult, fick en statspension som ersättning för sina
årslånga mödor, och fick föröfrigt nöja sig med att i
Örebro—Hultbanans bolag vara styrelsemedlem och vid
byggandet en tid "residerande direktör". Den 5 juni 1856
öppnades första bandelen för trafik. Men vid
statsbanornas byggande blef Rosen aldrig använd, ehuru han
derom ansökte mer än en gång. Den "från kanaltron
sent omvände" Nils Ericson tog den svenska statens
Svea, 1887. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
