Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En förlofning. Berättelse af Tor Hedberg. Med 4 teckningar af Carl Hedelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Majken!»
Och belåten med den verkan han frambringat,
fortsatte han:
»Jag har länge gått och funderat på det,» —
hvilket han alls icke hade gjort, — »men på sista
tiden har jag fått alldeles klart för mig, att du
just är rätte mannen för henne. Ser du, då flyttar
du naturligtvis hit och bor här... du går in till
bon hvarje förmiddag och på eftermiddagarne sitta
vi här och dricka toddy. Hvad säger du om det?»
Och efter denna utmålning af äktenskapets
behag, försjönk han i välbelåten tystnad. Han
ansåg saken redan som afgjord och satt nu och
njöt af adjunktens öfverraskning.
Adjunkten var verkligen öfverväldigad. Detta
var något som han aldrig kunnat drömma om, och
han fick tårar i ögonen af tacksamhet. Och när
han såg på länsmannen, som satt der så trygg och
säker, tyckte också han, att saken redan var afgjord,
men så kom han att tänka på Majken, och då
föreföll den honom på en gång alldeles omöjlig.
»Men hon vill aldrig ha’ mig!»
»Prat! Hvarför skulle hon inte vilja ha’ dig?»
»Jag är för gammal!»
Länsmannens ansigte förvred sig, som om man
trampat på en af hans liktornar.
»Ack, hvad du är för ett herrans nöt! Det är
just vid din ålder, som vi ä’ som farligast. Och
har du för resten inte märkt, hur hon gått och
kastat blickar på dig?»
Adjunkten rodnade och försökte protestera, men
länsmannen af bröt honom hetsigt:
»Jo, säger jag dig, tror du inte jag förstår mig
på sådant aer. Och för resten, hvarför skulle hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
