Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Ericsson. Lefnadsteckning af Karl af Geijerstam. Med John Ericssons porträtt samt 5 teckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i den form, hvari John Ericsson framstälde den, varit
väsentligt ny, är det ofattligt, hur han kunnat mötas med
sådant förakt och hån, för att icke tala om det allmänna
misstroendet, hvarmed han öfverallt möttes.
År 1836 uttog John Ericsson det patent, som är det
vigtigaste för hans propeller. Något fartyg försedt med
denna kunde han dock icke genast bygga, ty John Ericsson
var själf utan förmögenhet. Dock hade han vänner, hvilka
egde det förtroendet till honom, att de vågade sina
penningar på ett försök. Fartyget blef litet; 40 fot långt, och
det skulle framdrifvas af en propeller, som höll fot i
diameter. »Timmermännen,» säger ien amerikansk biograf,
»undrade hvad det månde blifva af denna ’bakvända
inrättning’.» Men omsider blef båten färdig och satt i sjön.
Man kan tänka sig John Ericssons spänning och förväntan,
innan den kommit i gång, och hans glädje, när han kunde
stolt färdas fram mellan de af förvånade och undrande
sjömän fullsatta fartygen på Thames med en fart af 10
engelska mil i timmen. Vi kunna väl förstå deras
förvåning: Hur gick detta fartyg? Hvar funnos åror, segel
eller sidohjul? Någon rök syntes icke, emedan
förbränningen till följd af användningen af konstgjordt drag hade
gjorts fullständig. Hvad man såg på den lilla båten, var,
att vattnet starkt skummade under akterspegeln, men
annars såg det snarare ut, som om den drifvits fram af
en jättefisk, som fattat tag i dess botten. »The flyittg devih
var det namn sjömännen gåfvo den.
Men att väcka förvåning var icke nog. Nu gälde
det att få uppfinningens praktiska värde erkändt och
kändt. Men det var en svårare sak, ty John Bull är ingen
vän af nyheter, allra minst af sådana, som han icke själf
hittat på, och att en svensk skulle komma och vilja lära
de engelska ingeniörerna något nytt, var litet svårsmält,
ja ännu i dag sitter afvogheten mot John Ericsson i, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
