- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1890 /
53

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Blanche som vitter författare. Studie af Georg Nordensvan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sin belöning af skalden. Det är vanligt hos Blanche att han
frikostigt ställer om att flickan har kontanter med sig i boet.
Liksom i pjeserna är det så i romanerna. »Sonen af söder
och nord»
, arbetaren, blusmannen, för till altaret en hertiginna,
uppväxt i den aristrokratiska Faubourg S:t Germain.
Inspektor Albert Kron får sin Julia, den firade artisten, och
den hederliga skrifkarlen Alm vinner operans första
älskarinna med alla hennes lagrar. Vice notarien Anker blir
en värdig make åt högvälborna fröken Amanda Svärdfelt,
Och — sist men ej sämst — kopparslagarmästar
Brunströms fosterson blir make till sin högvälborna flicka i
Stadsgården, sedan hon först varit rysk furstinna och blifvit
stormrik utan att likväl ha varit gift mer än till namnet.

Flera af de kortare berättelserna — »Kråknästet»,
»Ungresen på Berga» — ha samma i dubbelt afseende
lyckliga slut. Naturligtvis bli äktenskapen ett himmelrike
på jorden. Då romanen ej afslutas med förlofning eller
på bröllopsaftonen, så presenteras förste pojken, och en af
de lyckliga familjerna hinner till och med till sex små
änglar, innan författaren har hjärta att lemna herskapet
att sköta sig själft.

*     *
*



Blanches romaner äro liksom hans allvarliga skådespel
beräknade för den stora publiken. Deras upphofsman blef
ej konstnär förr än i sina senare arbeten. När han, alltid
liflig och snabbtänkt, satte sig ner för att skrifva romaner,
hade han sina franska förebilder i godt minne. Han bygde
berättelsen liksom skådespelen på händelser vida mera än
personer. Historien skulle i första rummet öfverflöda
af äfventyr, intrigen skulle vara så invecklad, att läsaren
af nyfikenhet att få se hur det gick med den ädle hjälten
och den sköna hjältinnan omöjligt kunde lägga boken ifrån
sig innan han kommit till sista sidan. Der skulle finnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:20:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1890/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free