Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Onkel Adams-minnen - 2. Onkel Adams hem af Lea. Med Onkel Adams porträtt och 2 vyer af hans hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»andemusikens» : under domkyrkoklockornas väldiga,
döf-vande klang, det trötta barnets sista vaggsång . . .
Sakta tillsluta vi trädgårdsgrinden och begifva oss in
i boningshuset, gå upp för den med hemväfda mattor
belagda, ytterst smala trappa i två afsatser, som leder upp
till öfre förstugan med dess redan omtalade
blomsterfönster och stå nu vid dörren till Onkel Adams bostad.
Vi stiga först in i salen, ett rymligt men lågt rum,
hvars enda, åt söder vettande fönster med tre rutor i bredd
är alldeles öfverfullt af blommor, äfven det, hvilkas doft
möter den inträdande som ett ljuft välkommen. Allt här
inne är varmt, ljust, poetiskt. Öfver långväggens bekvämt
breda soffa sitter i gammaldags symmetrisk ordning en grupp
porträtt, främst bland dem Onkel Adams fars och svärfars,
ingen af dem i dussinkort för dagen (som ej heller funnos
på deras tid), utan hedersamt och varaktigt i olja framstälda
af Alexis Wetterbergh, en halfbror till Onkel Adam och
hvilken på sin tid ansågs, som man vet, för en ganska
betydande talang. Kring ramarne smyga sig grenar af en väldig
murgröna, som borta från fönstret, där den är planterad, sprider
sig öfver hela taket likt ett grönskande nät och gör af det stora
rummet ett slags löfsal. Ett piano midt emot soffan är en
eftergift ät den nya tiden. Annars är allt här inne gammalt,
från den gulglacerade kakelugnen, till de breda, inbjudande
länstolarne i soffans närhet, öfverklädda både de och soffan
med vackert hemväfdt tyg, liksom lusthusets ottoman. De
ljusgrå, högst omoderna men hjärtans glada tapeterna,
passa väl till de »portiérer» af hvitt musslin, som på
begge sidor omgifva dörrarne till förmaket, ett mera
långsmalt rum, men ljust genom de begge fönstren ut åt gatan.
1 förmaket ena hörn står på ett staffli en i vacker ram
infattad tafla, framställande i half naturlig storlek ett par
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
