Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Edvard Fredin, af Frans Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vistelsen därnere var likväl icke välgörande för hans
sjuka bröst, och det var med ännu mera bruten helsa som
han vid jultiden 1886 återkom till Stockholm i akt och
mening att med segelfartyg företaga en af läkarne tillrådd
färd till södra Frankrike, en färd, som likväl snart åter
upp-gafs, antagligen af brist på medel. Han tillbragte nu någon
tid i hufvudstaden, ifrigt sysselsatt med sitt ofta omtalade
skådespel »Bränningar», om hvilket han hyste stora
förhoppningar och åt hvilket han redan nu i tankarne
gladdes som ett barn. Det var i detta arbete, som han ville
personifiera och skildra den nyss inträdda brytningen
emellan det gamla och det nya; i det var det, som han ville
nedlägga all den flammande entusiasm för de nya lärorna,
af hvilka han själf hade varit så lifligt besjälad och hvars
öfverdrifter han deltagit i lika kritiklöst som alla de andra;
men han beräknade icke, att entusiasmen hade kallnat, att
öfverdrifterna hade utjämnats, att anloppet varit för
häftigt för att icke framkalla återgång och stagnation —
och se där, hvarför, enligt min tro, Bränningar icke
fullbordades och icke kunde fullbordas — hvarken af honom
själf eller någon annan.
I början af år 1887 försvann han återigen helt
plötsligt från hufvudstaden, och först långt efteråt fick man
veta, att han tagit sin tillflykt till en god vän uppe i
Norrland, i trakten af Delsbo i Helsingland, där han nu i den
vackra naturens sköte och ett friskt, rörligt friluftslif sökte
en möjlig förbättring i sitt helsotillstånd, och icke minst,
ett ostördt tillfälle till poetisk produktion. Det var här,
han färdigskref sin med Akademiens stora pris belönta
fosterländska dikt: »Vår Daniel», härifrån sände han
åtskilliga fina och känsligt uppfattade skizzer och poem till
tidningar och tidskrifter, och här var det slutligen, som han
skref sitt skådespel »Biltog», hvilket inom kort kommer
att uppföras på Svenska teatern. Tiden däruppe omtalade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
