Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I dagstungan. En bild från arbetarevärlden af Mathilda Roos. Med 3 teckningar af E. Torsslow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, de’ blir väl ingen annan råd än att du får resa
då, Åman,» sade Marta, i det hon tog en potatis från
fatet och började skala den.
»Resa!» upprepade Åman hånfullt, »ja, d’ä’ lätt å
säga’t, men du begriper nog att de’ inte går att utföra,
när du har satt dig i sinnet att du och barnen inte ska’
komma dit.»
»Ja, de’ kan inte hjälpas,» svarade Marta sträft, »till
Amerika följer jag dig inte. Jag har lofvat att älska
dig i nöd och lust, de’ har jag, men inte att följa dig
till Amerika, där kanske bara större nöd och fattigdom
vänta oss.»
Åman brusade upp. »Du pratar som du har vett till.
Har jag inte hundrade gånger berättat för dig om Lindström
som reste ut med två tomma händer och nu sitter som
hemmansägare med häst och kor, och Carlson, som tog
ut hustru och barn och förtjänar pengar som gräs? . Och
alla järnvägsarbetarne, som reste ut och som nästan
hvar-enda själ blef en riker karl? Jag säger dig, Marta,» fortfor
han, i det han slog handen i bordet, »jag står inte ut
här hemma, jag ska’ resa, om jag så rätt skulle rymma
ifrån dig! Jag blir alldeles vild när jag tänker på, att 0111
jag fått resa för fem år se’n, som jag ville, skulle jag nu
kunnat vara en burgen man i stället för en så’n utsliten
fattiglapp som jag nu är! Och det går inte 1 längden,
d’ä’ stup omöjligt. Så länge en är ung, kan en kanske
hålla ut där nere, men när ålderdomen kommer och hänger
sig på, ä’ det slut med mig, och då får du och ungarna
komma på fattighuset!»
»Ja, det blir nog bäst att du reser,» upprepade Marta
ännu en gång.
Åman svarade ej. Han stod en stund orörlig och
blickade dystert ned i golfvet; därefter tog han rock och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
