Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I dagstungan. En bild från arbetarevärlden af Mathilda Roos. Med 3 teckningar af E. Torsslow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Stå inte och lipa, barn,» utbrast Marta sträft, fastän
gråten satt också henne i halsen, »sätt genast schalen på
sig, Maria, och spring ned till doktor Bohm, i hörnet du
vet, och bed honom att han för själ och pina kommer
så fort han kan. Säg honom att det ser illa ut. . . säg
honom att far håller på att dö, så att han raskar på litet,»
ropade hon efter flickan, som genast kastade en schal
öfver axlarna och sprang ned för trappan.
Marta fortfor att gnida Åman ända tills han slutligen
öppnade ögonen. Men nu började han frysa och skaka,
så att han hoppade i sängen, och det hjälpte ej att Marta
bredde allt hvad hon hade af schalar och koftor öfver
honom. De små flickorna stodo alltjämt vid sängkanten
och stirrade med förskräckta blickar på far. Han såg så
»konstig» ut, tyckte de.
Då doktorn kom, undersökte han Åmans bröst och
sade därefter att det var lunginflammation och att Åman
troligen flere dagar gått och dragits med sjukdomen. Så
skref han två recept, gjorde flere föreskrifter hur medicinen
skulle begagnas och lofvade att komma igen dagen därpå.
Det blef en både långvarig och svår sjukdom. En
brinnande feber, åtföljd af nästan oafbruten yrsel, sög
alldeles ut den sjukes krafter. I flere timmar kunde han
ligga och yra, ibland med hög, skrikande röst, ibland
half-högt mumlande mellan läpparna otydliga,
osammanhän-gande meningar. Det var mest kring Amerika och
utvandringen hans tankar rörde sig: än tyckte han sig vara
ute på emigrantskeppet, som kastades af och an på de
rullande vågorna, än befann han sig i Newyork och höll
långa, ifriga uppgörelser med arbetsgifvare. Och alltid
var det lysande villkor som framlades för honom, pengar
växte som gräs omkring honom, hvad han än tog sig till.
»Jo, de’ här ä’ annat de’,» brukade han säga under
yrseln, »d’ä’ inte knussel på pengar här ute, inte! Se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
