Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I dagstungan. En bild från arbetarevärlden af Mathilda Roos. Med 3 teckningar af E. Torsslow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berätta att »fröken» sagt att hon kunde sin bibliska historia
så bra, innan modern gaf akt på henne.
»Mamma,» ropade den lilla flickan misslynt, »mamma,
du hör inte på mig ett dugg!»
»Jo, lilla Agnes,» sade modern med ett tankspridt
leende, »fröken sa’ att. . . att. ..»
»Att jag kunde min läxa!» ifyllde den lilla flickan stolt
och gaf modern en förebrående triumferande blick.
»Ja, det var snällt, det, min flicka,» suckade Marta
och klappade den lilla på hufvudet, »d’ä’ roligt för mamma
att höra.»
Lilla Agnes såg upp på modern med en knyck på
nacken och en skälmaktig blick, liksom hade hon velat
säga: »ja, jag skulle tro det, jag!»
Åman kom som vanligt hem vid sjutiden. Han hade
mycket förändrats i vinter; sjukdomen och det stränga
arbetet, hvarmed han börjat innan hans krafter ännu voro
återställda, hade gjort honom flere år äldre. Han gick
krokig och med släpande steg, ögonen hade sjunkit in
och fått detta ansträngda uttryck som blicken får af
sömnlöshet eller nattvak.
»Åman du,» sade Marta, sedan hon satt fram
kvälls-varden och mannen börjat äta, »jag har tänkt på den där
saken hela vintern, jag har bedit och Tvämpat, och vet du
liva’ jag nu säger om’et?»
Hon stod framför Åman med händerna stödda mot
bordskanten. Det syntes att hon var häftigt upprörd; det
insjunkna bröstet flämtade, hennes stora, mörka ögon voro
nästan svarta, och det ryckte nervöst kring mungiporna.
»Nej,» svarade Åman, i det han stack gaffeln ned i
en potatis och kastade en hastig, forskande blick på Marta.
»J0» ja& säger att Ju har rätt och att jag inte längre
vill hindra dig. De’ kan en inte mera undra på att du vill
bort och pröfva något bättre, så eländigt som du haft det i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>