Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvetskval. Skiss af Anna Wahlenberg. Med en teckning af D. Ljungdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han låtsade som om han ingenting hört och gick
bort för att ge ett råd åt Bertha, som just skulle slå.
Men det jäste inom honom. Aldrig hade han kunnat tro
den där lilla blyga, tafatta flickan om att vara så djärf
och förslagen. Det var verkligen egendomligt att bli jagad
så där! Men hon skulle inte komma längre för det, det
skulle han minsann visa henne.
Hela eftermiddagen voro de tillsammans. De foro
ut till en holme och drucko kaffe med de äldre och yngre
medlemmarna af familjen Stenvall. På kvällen kom det
främmande, och man tog sig en svängom på den stora
verandan. Men fastän kandidaten både dansade med lilla
Gerda, satt bredvid henne och talade med henne, hade
de likväl aldrig tillfälle att yttra ett ord, som inte andra
hörde på.
Han kunde’ ibland möta hennes ögon, som sökte
honom med en frågande och orolig blick, men då smålog
han för sig själf. Han kände sig utom skotthåll.
Så gick den dagen, och nu var det bara en förmiddag
kvar. Hon skulle resa med middagståget.
Strömberg var nu så säker på att vara ifrån saken,
att han följande morgon återtog sin sedvanliga, tidiga
promenad, som han dagen förut inhiberade för att ligga
och draga sig och komma för sent till frukosten. Men
man skall aldrig triumfera för tidigt. När han var
half-vägs hemåt och just öppnade grinden för att gå in i
allén, hvem möter han under träden, om inte fröken
Dahl. Fröken Dahl uppe och klädd och ensam
promenerande klockan sju på morgonen! Det var då också en
märkvärdig energi hos en kvinna.
Hon rodnade förstås då de hälsade på hvarandra, men
generade sig alls inte för att vända om och gå hemåt
tillsammans med honom.
Svea 1893. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
