Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anne Charlotte Leffler, Duchessa di Cajanello. Af Ellen Key. Med porträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mångfaldiga plikter. Goda ekonomiska förhållanden möjliggjorde
ock att den unga husmodern i ro kunde ägna sig åt den
uppgift, till hvilken hon kände sig allt mer allvarligt
kallad och för hvilken hon mognade under själfstudier,
som år från år gjorde hennes bildning mer rik, hennes
syn mer vid. En ansedd samhällsställning öppnade olika
kretsar för hennes iakttagelser, utan att hon dock löpte
fara att splittra sina krafter i ett tomt sällskapslif. Hennes
vittra utveckling hade sålunda, under det första årtiondet
efter hennes äktenskap, en mängd lyckliga betingelser, dem
hon själf alltid med tacksamhet påpekade, om än andra,
djupare kraf blefvo otillfredsställda. Man spårar dessa kraf
i de ansatser till personlighetens själfhäfdelse, till en från
konventionalismen frigjord lifsförelse, som tydligt framgå
ur såväl Skådespelerskan som Elfvan, när man nu ser
dessa diktverk i sammanhang med författarinnans lif, men som
då få eller ingen lade märke till. Man visste för öfrigt blott
inom den trängsta familje- och vänkretsen hvem
författarinnan var till de dramer, som mer eller mindre satte
nyfikenheten i rörelse när Skådespelerskan (1873), Under toffeln
och Pastorsadjunkten (1876) samt Elfvan (1880) framträdde.
Många minnas nog huru Skådespelerskan utgjorde allmänna
samtalsämnet under vintern; huru man tillskref det än
den ene än den andre framstående författaren; huru man
tillbakavisade möjligheten att detta lyckliga och säkra
dramatiska grepp kunde vara en nybörjares. Allra minst
drömde man att det var en 23-årig författarinnas
dramatiska lärospån, en författarinna, som, innan hon skref
Skådespelerskan, aldrig varit mer än en å två gånger i sitt
lif på dramatiska teatern! I hennes föräldrahem voro
nämligen teaterbesök en stor lyx, hvilken den unga dottern
dess lättare umbar, som hennes religiösa känsla under
flicktiden gjorde henne ohågad för teatern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
