Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Vineta. Berättelse af Selma Lagerlöf. Med 2 teckningar af Gerda Tirén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om hans folk? Han hade gamla föräldrar i lifvet. Han
har sändt hälsningar till dem. Åh, mamma, du har ej
bränt brefven. Du kunde väl veta, att jag skulle göra
mig tusen inbillningar. Den sista villan blir nog värre
än den första. Du har inte kunnat bränna brefven.»
»Jo, jag har gjort det,» sade rådmanskan helt doft
och stilla. »Om jag gjort det bara för att rädda dig,
hade jag måhända gömt dem, som du tror, eller kanske
sparat något af dem, men jag var ond. Jag har aldrig
förr varit så ond. Jag tänkte på hvad jag gjort för att
skaffa brefven. Jag tänkte på honom, som skrifvit dem.
Och du ville inte ens se på dem, du flyttade undan dem,
du var rädd för dem »
»Det skall nu alltid vara så, som om jag inte höll
honom kär. Det skall alltid bränna på min själ, att jag
inte höll honom nog kär.»
»Äh nej, du skall lära dig att tänka, att du var
bortbytt, förtrollad. Du skall förstå, att ingenting annat än
detta kunde göra dig frisk.»
»Mamma,» och hon talade raskt och gladt, liksom
säker om att ändtligen lyckas. »Du vet hur Rickard höll
af sina män, hur han hade allas deras förtroende. Men
du, Store Lars’ hustru var här i går och sade, att hon
cj visste, om hennes man förlåtit henne, för det hon
hållit med sonen emot honom. Nu, när han är död, är
hon så ängslig för att hon gjort honom orätt och för att
han ej förlåtit henne. Hon har aldrig någon ro, säger
hon. Hon tar döden på sig af ängslan. Du, mamma,
göm brefven för mig, om du vill, men läs dem, så att
du kan se, om där står något om Store Lars!»
Nu började rådmanskan plötsligen gråta. Hon grät
häftigt, som den, hvilken varit förstenad af sorg och
ändtligen finner lättnad. Den unga hade sjunkit ned bredvid
henne, hon satt tyst en stund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
