Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På munkarnas mark. Kulturhistorisk skizz af Rust Roest. Med 2 ruinfragment af Roma kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men man kan ej undslippa den tanken att här skett dem
stor orätt.»
»Jag tror ej att de gå igen för sina bens skull,»
svarade biskopen. »Hade de makt att störa sin ro hade de
gjort det från den stund, då deras klostermurar brötos
neder och kyrkan gjordes till fähus. Men som i lifvet,
så verka de efter döden genom öfvertro och vidskepelse.»
De gingo båda in i sängkammaren.
Där, i en länstol, placerad framför den stora
himmelssängen, satt landshöfdingen. Hans afmagrade och
hopsjunkna gestalt var insvept i en indisk nattrock, ögonen
hade en stirrande, fjärrseende blick och de magra
händerna skälfde oupphörligt. Tjänarinnan, som suttit framme
i fönstret vid sin knyppeldyna, reste sig upp och gick ut
ur rummet.
Den sjuke tycktes ej varseblifva de inträdande.
Biskopen gick fram och lade sin hand på hans arm.
Landshöfdingen såg upp, det kom ett flyktigt ljus
i hans halfslutna ögon.
»Lämna oss allena, Malin,» sade han.
»Hvad sägen I, herr biskop? Sätt er där bredvid,
närmare, så att jag får hviska det t.ll er. I haden rätt,
jag skulle inte ha rört hvad deras var. Nu hafva deras
ben blifvit ofredade. Och de äro öfver mig och vilja
hafva igen, det som tillhört dem, allt, hvart ben och hvar
sten. En vill ha sitt hufvud, en ropar efter sina armar.
Men de, som banna, äro de värsta. I synnerhet han.»
»Hvem?»
»Sen I dem icke? Skepnaderna där i munkkåpor och
med skalotta hufvuden. Jag hör ledbraket af deras ömkeliga
sammanhang och deras trötta flåsande. Del är abboten
]ohan Bonsack. I veten, han är den värste. Han vill
att jag åter skall resa taket på kyrkan och bygga upp
klostermurarna. Men för att jag skall kunna göra det,
måste jag ju rifva ner, det jag själf byggt upp, det som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
