Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På munkarnas mark. Kulturhistorisk skizz af Rust Roest. Med 2 ruinfragment af Roma kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varit mitt lifs stolthet och ära. De andra kan jag
möjligen tillfredsställa, men inte honom. Trettio daglönare
äro tillsagda att noga samla ihop benen. Om de ej skulle
finna allt, om det möjligen skulle saknas en hané eller
en fot, så kan detta väl ej räknas mig till evig fördömelse,
herr biskop?»
»Jag tror ej att de dödas andar sådant kunna förtryta
såsom de påfviske dikta om den döde biskop Wilhelm uti
Roskilde och flera,» sade biskopen tveksamt. Han var ej
allt för säker, ville gärna trösta, men kände sig hemsk
till mods. Den döende såg så tydligen de skepnader, om
hvilka han talade och munkarna hade alla skäl att gå igen
för baron Grönhagen. Biskopen visste, hur djupt han själf
förtrutit den nedbrutna kyrkan och de förstörda
kloster-byggnaderna. Från platsen, där han satt, kunde han se
de präktiga portalerna på flygelbyggnaderna. Han visste
från hvilka delar af det gamla klostret, de blifvit tagna.
Han såg upp mot takrännan på hufvudbyggnaden. Där
satt ett grinande ansikte, liknande det, som fanns på taket
af hans egen St. Maria i Visby. Det var borttaget från
klosterkyrkan på samma gång som taket. Skulle de kräfva
allt tillbaka — sannerligen —
Men han var här för att trösta. Det var den andres
makt att se, som kom honom att frukta för, att det var
något att se.
Den döende slog med handen för sig, som om han
förde undan något.
»Tala till mig, säg ett tröstens ord!»
Biskopen svarade med mild röst, som han lyckades
göra fullkomligt stadig:
»Det är blotta fantasier, endast däraf härrörande, att
herr landshöfdingen uti hälsans dagar som oftast tänkt på
detta slags folk, bott på deras grund, besökt deras
kvar-lefvor och många trötta fjät trampat i deras spår.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
