Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En historia vid teet af Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vinna född och sade »fi». Fin dam hon! Fru Molin
hade sett henne spotta på kakelugnsstenarna, när hon
trodde sig obemärkt, och hört henne svära — uppasserska
måtte hon ha varit, eller Gud vete hvad!
Och att se henne vid bordet! Att sitta och svälja
varm mat och ha en hvass knif i handen och veta att
hon hade ömma fötter, men ändå hålla sina egna lugna.
Det behöfde bara vara kalfkotlett, som man hade ätit lika
god hundra gånger förr — hon hade ett sätt, den
människan att hålla fatet med båda händerna och buga och
le öfver det, som om hon bjöd ur munnen, så att Edvin
fullt och fast trodde, att det var kalkon han åt, och
mumsade i förläget skratt och tog andra, tredje gångenl Och
allt detta måste hon vara med om, Mal vina, måste sitta
där gång på gång och känna snörlifvet tränga som tortyr,
det var ju hennes enda säkerhet att vakta.
En dag hörde hon henne tydligt inbjuda till möte.
Hon skulle fara till Drottningholm i morgon, sade hon,
alldeles ensam. — »Herre Gud, hon var ju så allena!» —
Hörde Edvin just i detsamma erinra sig ett samkväm, han
skulle ha åt motsatt håll med gamla ungkarls vän ner, där
hustrun icke skulle kunna vara med, och hos båda
glimmade samma tanke, och båda trodde, att hon intet
förstod. Hon skulle ha velat slunga sin spadersvit och
marklådan och spelbordsljuset i ansiktet på dem, men hon
gjorde det inte, hon lade bara ut orätt kort.
Det var uppe hos Aurore, i ett litet sällskap som turade
0111 vid korten och vid divansbordet med stereoskopet,
medan ur den gläntande köksdörren trängde ljud af smör som
frästes upp, och luften var kvaf under förkänslan af supén.
Där satt kortvaruhandlanden, stinn af hemligheter från
sällskapsordnar, och talade i kulissen till sig själf och
skrattade i sällskap med sin vida ljusa väst, där satt hans dotter
och fann i allt hon såg och hörde anknytningspunkter till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
