Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Fehr. Minnesord af Fridtjuf Berg. Med ett porträtt af Fredrik Fehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mellan väl grundadt vetande och illa grundadt vetande. I
den traditionella teologien, som förbiser detta och bygger
tron på försanthållandet af sin inspirationsteori och sitt
dogmatiska lärosystem, såg Fehr därför ett mäktigt hinder
för vår tids religiösa lif.
“Det går slätt icke an,u sade han, uatt i längden endast på tidens
otro och synd skjuta skulden för den bland bildade och obildade i
stort sedt faktiskt rådande afvogheten och likgiltigheten för kyrklig
tro och förkunnelse och för kyrklig verksamhet öfver hufvud. Felet
ligger nog minst lika mycket på ett oss, kyrkans män, vida närmare
håll.–Kan månne någon bland oss på fullt allvar föreställa sig, att
ett, låt vara i bästa välmening företaget, upplappande af utanverken
(till exempel genom införande af brokiga liturgiska former, rytmisk
koralsång och konstmässig musik med mera sådant, som närmast kan
förliknas vid dekorationerna på en byggnads tak, murar och portaler)
skall göra boningen själf i längden mera eftersökt och värderad af
tidens barn, så länge de klagomål icke afhjälpas eller kanske ens rätt
beaktas, som gå ut på ingenting mindre, än att rummen, bildligt att
tala, äro skumma och kvafva, enär tunga draperier, låt vara af dyrbar
väfnad, ädelt snitt och stilrena mönster, hindra himmelens solljus att,
såsom sig bör, tränga in och öfvergjuta allt med förklarande skimmer
och hindra himmelens friska vindar att, såsom sig bör, spela in och
blåsa bort spindelväfvarnas damm och kvalmet från osande rökelsekar?
Men solen, så lyder vårt städse upprepade ’ceterum censeo’, det är här
Kristus i evangelium, och vindarna äro den fria forskningens krafter,
hvilka, också de, äro gåfvor af den Gud, som gifvit oss människor allt
det goda vi åtnjuta.u
Ställande sig på denna urprotestantiska grund satte
Fehr såsom sitt mål att verka för »den kristliga friheten»,
för det religiösa lifvets frigörelse från den bundenhet
under ett nedärfdt lärosystem, hvilken för flertalet af nutidens
människor så länge skymt dess verkliga väsende, samt i
samband härmed för vår statskyrkas utveckling från en
»prästkyrka» till en af sann fördragsamhet besjälad »fotk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
