Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tale Thott af Selma Lagerlöf. (Efter en folkvisa.) Med 3 teckningar af O. Hjortzberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej skulle få fira bröllop med Anders Banner, förr än hon
väntat på Arild Urup än ett år.
Det året hade tagit hennes ungdom ifrån henne.
Det året hade varit som hundra andra.
Om Arild Urup haft det svårt, där han låg fången,
hon hade ej haft det bättre. Hon hade ej vågat dansa, ej
glädjas. Hon hade ej mäktat sitta stilla vid väfstol eller
slända.
Då Anders Banner kommit till Eriksholm, hade hon
ej visat sig. Hon hade ej vågat. Hennes mor hade ej
fått sy på hennes utstyrsel. Hon hade ej vågat. Hon
hade ej vågat ha en glad tanke. Hon vågade ej räkna
de dagar, som förgått af vänteåret.
Hon lade sin arm öfver fru Kirstines. »Kom,» sade
hon och ville dra fru Kirstine med sig från den ljusa
dansplanen inåt parkens djupare dunkel.
»Nej,» sade fru Kirstine, och det liksom ryste i
henne.
»Bara dit bort till kullen, där man ser ut öfver
landsvägen. Där lefde jag, fru Kirstine, dag efter dag. Där
satt jag, där gick jag, där stod jag.
»Där stod jag och lyssnade efter hästtramp långt,
långt bortifrån. Och hvarje hof, som klingade mot en
sten, bar mig bud, att Arild Urup var fri ur sitt fängelse,
och hvarje plym, som stack upp öfver landsvägen, hvarje
glimmande spjutspets. Det värsta var att känna igen
honom i hvarje ryttare, stor eller liten, eller ung eller
gammal, som drog upp mot gården. Å, jag tror, jag gaf akt
också på stafkarlar, jag tänkte ibland, att han kunde komma
förklädd till kvinna. Kom, fru Kirstine, jag vill gå dit än
en gång!»
Men fru Kirstine ville det icke. Det var så långt
inåt parken, sade hon.
Men Tale Thott bad fru Kirstine riktigt af hjärtat att
följa henne dit. Hon ville gå till den kullen i kväll, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
